1939: Albert Einstein undertecknar Einstein–Szilárd-brevet

Den 2 augusti 1939 undertecknade Albert Einstein ett tvåsidigt brev till president Franklin D. Roosevelt i ett sommarhus på Long Island. Texten hade i huvudsak formulerats av fysikern Leo Szilárd med bistånd av Eugene Wigner. Brevet varnade för att nya rön inom kärnfysiken gjorde det tänkbart att åstadkomma en kedjereaktion i uran och därigenom “extremt kraftfulla bomber av en ny typ.” Einsteins unika auktoritet gav varningen tyngd; brevet nådde Vita huset senare samma höst.

Den direkta följden blev det som utvecklades till Manhattanprojektet. Förutom det militära målet samlade projektet en enastående koncentration av matematisk och teknisk kompetens och skapade ett akut behov av snabb, storskalig numerisk beräkning—något som dåtidens mekaniska räknemaskiner inte klarade.

En av de matematiker som drogs in i arbetet var John von Neumann. Ställd inför den icke-linjära hydrodynamiken bakom implosionsladdningar insåg han att endast elektroniska maskiner med lagrat program kunde ge den nödvändiga hastigheten och flexibiliteten. Våren 1945 nedtecknade han den logiska konstruktionen i den berömda “First Draft of a Report on the EDVAC.” Dokumentet formulerade den arkitektur—program och data i samma adresserbara minne—som fortfarande ligger till grund för nästan varje dator.

De maskiner som följde (IAS-datorn, UNIVAC och deras kommersiella efterföljare) blev den hårdvara på vilken den tidiga AI-forskningen kunde växa fram. Listbehandlingssystem, teorembevisare och schackprogram skrivna av Newell, Simon, McCarthy och andra förutsattes alla den lagrade-program-princip vars utveckling skyndats på av de beräkningskrav som 1939 års brev satte i rörelse.

I dag driver samma arkitektoniska linje de GPU-kluster som tränar stora språkmodeller och andra moderna AI-system. Vägen från en stillsam namnteckning på Long Island till dagens datacenter går via kärnforskning, numerisk nöd och von Neumanns klargörande insikt—en indirekt men obruten tråd i den intellektuella historien bakom artificiell intelligens.