1958: NASA grundas

Den 29 juli 1958 undertecknade president Dwight D. Eisenhower National Aeronautics and Space Act och skapade därmed National Aeronautics and Space Administration. Den nya civila myndigheten tog över det tidigare National Advisory Committee for Aeronautics och fick uppdraget att fredligt utforska luft- och rymdfart. Redan från första dagen ställdes NASA inför problem vars omfattning översteg ren mänsklig beräkningsförmåga: ballistiska banor, banmekanik, realtidsnavigering och tillförlitlig styrning av farkoster miljontals kilometer från jorden.

Dessa krav skyndade på utvecklingen av digitala datorer och automatisk reglerteknik. Tidiga kontrakt drev fram transistoriserade maskiner, lagrad-program-arkitekturer och numeriska metoder som senare blev vardagsmat. När missionerna blev längre och kommunikationsfördröjningarna sträckte sig till minuter insåg ingenjörerna att rymdfarkoster måste kunna fatta begränsade beslut på egen hand. Idéer från cybernetik, återkopplingsteori och operationsanalys sipprade in i den inbyggda mjukvaran; markorganisationerna började experimentera med regelbaserade system för felanalys och schemaläggning.

På 1970- och 1980-talen finansierade NASA forskning som i dag räknas som kärnan i artificiell intelligens: expertsystem för uppdragsplanering, tidiga datorseendeargoritmer för landningsplatsanalys och prototyper för autonom navigering. Samma institutionella tryck som en gång krävde snabbare aritmetik krävde nu maskiner som kunde uppfatta, resonera under osäkerhet och handla när ingen människa hann gripa in.

Den tråden löper obruten in i nutiden. Marsrovrar använder inbyggda maskininlärningsmodeller för terrängbedömning och vägval; jordobservationssatelliter applicerar neuronnät på strida strömmar av bilddata; verktyg i missionskontrollen utnyttjar förstärkningsinlärning och probabilistiskt resonerande för att styra satellitkonstellationer. Myndigheten som öppnade sina dörrar denna julidag behandlar fortfarande autonomi som en ingenjörsmässig nödvändighet snarare än ett laboratorieexperiment, och för vidare en av de äldsta praktiska drivkrafterna bakom forskningen om artificiell intelligens.